Det finns mycket att lära sig om vinprovning. Och då menar jag mycket. Jag tycker inte att man behöver lära sig så mycket för att prova vin.

 Några grundgrejer kan dock göra provningen lite roligare. De följer här.

1. Grundsmaker

• Grundsmakerna upplevs med tungans smaklökar: sött, salt, beskt och surt. Det finns visserligen inget vetenskapligt bevis för att de olika grundsmakerna har varsin "plats" på tungan. Det struntar jag i. Smakerna ÄR tydliga på olika delar av tungan.
  
• Sälta är inte så relevant i vinprovning. Sötma känns längst fram på tungspetsen.Syra vid mitten/sidorna av tungan, och beska allra längst bak på tungan, precis innan du sväljer.
  
• Umami är en femte grundsmak – en mineralig ton som finns i aromat, tomat, sparris, sallat, helt naturella skaldjur etc. Svårt att säga exakt var man känner den på tungan. Umami-rik mat är vinfiender, men kan göras vinvänliga med salt eller fett.
• Om det inte finns någon beska alls i ett vin så lämpar den sig bäst som aperitif (dvs innan maten)
• Söt mat kräver viss sötma i vinet, annars kommer maten att kännas för söt (och vinet för surt).
• Syrlig mat kräver viss syra i vinet, annars känns maten för sur (och vinet för sött). Om det är rejäl syra i vinet så måste det finnas en balans i maten, d v s både lite sötma och syra i vinet. 
• Riktigt salt och krämig mat (t ex grönmögelost, riktigt lagrad hårdost etc) passar med halvsöta och söta viner. Salt och sött balanserar fint. Sälta i charkuterier etc passar fint till viner med syra.
  
• Fet mat, t ex en potatisgratäng, passar bra med sträva och tunga viner som syrah från norra Rhône eller cabernet sauvignon från Bordeaux och Sydafrika. 
• Vin smakar aldrig salt. Däremot är salt, liksom fett, en vinvän. Salta  och häll lite olivolja på neutrala räkor så blir vinet gladare till.

• Aromer (blommor, cigarr, kaffe, vanilj, lakrits etc) känner du med luktsinnen, dvs med näsan. Testa t ex att hålla för näsan när ni smakar, då känns bara grundsmakerna. 
• Däremot antyder citron/lime/grönt äpple-arom på att vinet har en viss syra, medan blommor/honung/tropisk frukt-arom tyder på viss sötma i vinet.  Det är dock skillnad på om det smakar citron eller citronskal - om det smakar citronskal men inte citronsaft så är det troligtvis mindre syra i vinet (t ex en Bourgogne snarare än en Chablis)

• Kraftigare mat och kraftigt kött kräver ett kraftigt vin (ofta rött, men kan vara fylliga och smakrika vita också. Exempel på en kraftig rätt är viltgryta. 
• Lätt mat och ljust kött kräver ett lättare vin (kan vara både vitt och lättare rött). Exempel på lätt rätt är limemarinerade räkor.
  
• Riktigt tannin-rikt vin (känns strävt mot tänderna) passar till kraftiga maträtter som grytor, en ordentlig köttbit eller feta gratänger. Det tar däremot över en lättare rätt och förstör den. Och det blir ganska illa med pepprig mat också.  En shiraz från nya världen, utan kännbara tanniner, kan däremot bli mycket god till en pepparbiff. 

4. Sjäva provningen

• Lyssna på vinet...nej, skojar bara
• Låt vinet luftas innan du börjar. Titta på färgen om du vill.
  
• Lukta. Ordentligt.
• Fyll munnen. För runt i hela munnen.
• Njut.
  

Sen provar du dig fram. Vad känner du för smaker och aromer? Skiljer det sig åt mellan druvor? Mellan områden? Vilken mat gillar du med vilket vin? Vad gillar du? Helt enkelt.

Hjälpte bror att planera en vin- och smakprovning för grabbarna. Det är ett gäng med preferens för drinkar och sprit, men de blev tydligen  halvfrälsta ungefär halvvägs in i provningen.

1. Torrt vitt vin: George Breuer Riesling Sauvage (nr 5899), ca 110 kr
Doft: Ungdomlig, lätt aromatisk doft med inslag av gröna äpplen, ananas, honung, citruspastill och mineral. Smak: Torr, ungdomlig, mycket frisk smak med inslag av gröna äpplen, päron, grapefrukt och mineral. Lätt och friskt med tydlig syra, passar bra med skaldjur och löjrom. Lite syra och salt i maten matchar syran (grapefrukttonerna) i vinet.
Förslag på mat: Avokado- och löjromscocktail. (om vinet fortfarande känns lite surt med coctailen, prova att pressa lite extra citron över löjromen)

Avokado- och löjromscocktail (ca 6 små cocktails)
1 avokado
1 msk creme fraiche
2/3 msk saft från citron
Salt
1,5 msk finhackad rödlök
100 g löjrom
Dill till garnering
Svartpeppar från kvarn

Gröp ur avokadon och mixa med creme fraiche, citron och smaka av med salt. Fördela krämen i 6 st snapsglas, lägg på en klick löjrom, strö över lite finhackad rödlök och dill. Avsluta med lite nymalen peppar.

2. Halvtorrt vitt vin: Dr L Riesling (nr 7218), ca 80 kr
Doft: Ungdomlig, druvig doft med inslag av vingummi, gröna äpplen, blommor och lite citrus. Smak: frisk, druvig smak, inslag av gröna marmeladkulor, lime, gråpäron, aprikos. Har rejäl syra som balanserar sötman, men se till att servera kall för att inte bli för “kladdig”. Jämför med den torra rieslingen för att notera sötman i detta vin (det är ju inte så uppenbart som i ett dessertvin).

Bra med lite fett och lite sötma i maten, t ex asiatiskt med en gnutta socker i botten. Krävs lite syra i maten också.
Förslag på mat: Friterad räka med sötsur sås (om vinet mot all förmodan skulle kännas surt när ni provar med räkan och såsen – prova att pressa lite lime över den friterade räkan)

Friterad räka med söt chilisås (ca 12-15 st)
200 g (12-15) skalade gambas. T ex frysta stora räkor/gambas av märket Friendship, måste tinas ordentligt!
1 krm cayennepeppar
1-2 krm rivet skal från lime (riv försiktigt, få inte med det vita innanför skalet)
Frityrsmet:
150 g vetemjöl
5 msk maizena
1,5 tsk bakpulver
2,3 dl vatten
0,5 tsk salt
2 msk olja
Olja till fritering
Sötsur sås till servering (alternativt sweet chili)

Sikta ner mjölet, maizenan och bakpulvret i en bunke. Vispa i vattnet, lite i taget. Det ska bli en slät smet. Låt svälla i minst 30 minuter. Rör ner saltet och oljan i smeten när det är dags att fritera. Se till så att bara stjärten är kvar på de stora räkorna, och att räkorna är ordentligt torra! Gnugga in räkorna med cayennepeppar och rivet limeskal. Hetta upp oljan till 190 grader (var försiktig). Vänd räkorna i smeten (håll i stjärten) och fritera några stycken i taget i oljan, till de har fått gyllenbrun färg. Låt rinna av på papper och servera varma tillsammans med sötsur sås att doppa i (krävs lite sötma till vinet, så glöm inte det!).

Om du inte orkar fritera räkorna kan du prova att bara fräsa dem i cayenne, lime och olivolja istället, men fortfarande servera dem med lite sötsur sås att doppa i.

3. Fruktigt och kryddigt rött vin: Masi Passo Doble, Malbec Corvina (nr 6156), 89 kr.
Doft: Mycket fruktig, kryddig doft med fatkaraktär, inslag av mörka körsbär, plommon, lakrits och tobak. Smak: Fruktigt, kryddigt vin med fatkaraktär (dvs lite strävhet, känns på tänderna), inslag av plommon, mörka körsbär, örter, lakrits och tobak.
Förslag på mat: Mustig oxfondsbaserad soppa, där touch av dragon lyfter fram lakrits/örter i vinet. Mustigheten och sältan i oxfonden balanserar strävheten i vinet (från fatlagringen). Körsbär/plommontoner i vinet lyfts fram av fruktigheten i soppans vin och sötheten i soppans sherry. Det är mycket troligt att ni inte känner allt det där - fokusera på att vinet smakar mycket, men att beskan försvinner. 

Oxsoppa
1 dl koncentrerad oxfond (fond på flaska)
1 dl vatten
1,5 dl vitt fruktigt vin utan för mycket syra (t ex KWV Roodeberg White) 0,5 dl del söt Sherry

dragon efter smak
1,5 dl grädde
Så här gör du:
Koka samman alla ingredienser utom grädden, under 15 minuter. Tillsätt grädden och koka upp. Red med maizena vid behov.

4. Café Culture Pinotage (nr 2369), 89 kr
Doft: Stor rökig doft med inslag av rostad kaffe och choklad. Smak: mycket fylligt och smakrikt med rik frukt och varm kryddighet, med rostade toner. Lyft fram värmen och fruktigheten i vinet, och dämpa kryddigheten något, med mörk choklad (prova gärna med ljus söt choklad också, bara för att känna skillnaden – hur beskan och kryddigheten i vinet tar över).
Förslag på mat: 70% choklad, gärna med touch of sea salt. 

Jag stjäl med stolthet och lät mig i detta fall inspireras av vinklubben Tre Kronor samt den förträffliga boken Håkan Larssons Vin och Fest av Håkan Larsson (Albert Bonniers förlag 2008).