Det finns mycket att lära sig om vinprovning. Och då menar jag mycket. Jag tycker inte att man behöver lära sig så mycket för att prova vin.
Några grundgrejer kan dock göra provningen lite roligare. De följer här.
1. Grundsmaker
- Grundsmakerna upplevs med tungans smaklökar: sött, salt, beskt och surt. Det finns visserligen inget vetenskapligt bevis för att de olika grundsmakerna har varsin "plats" på tungan. Det struntar jag i. Smakerna ÄR tydliga på olika delar av tungan.
- Sälta är inte så relevant i vinprovning. Sötma känns längst fram på tungspetsen.Syra vid mitten/sidorna av tungan, och beska allra längst bak på tungan, precis innan du sväljer.
- Umami är en femte grundsmak – en mineralig ton som finns i aromat, tomat, sparris, sallat, helt naturella skaldjur etc. Svårt att säga exakt var man känner den på tungan. Umami-rik mat är vinfiender, men kan göras vinvänliga med salt eller fett.
- Om det inte finns någon beska alls i ett vin så lämpar den sig bäst som aperitif (dvs innan maten)
- Söt mat kräver viss sötma i vinet, annars kommer maten att kännas för söt (och vinet för surt).
- Syrlig mat kräver viss syra i vinet, annars känns maten för sur (och vinet för sött). Om det är rejäl syra i vinet så måste det finnas en balans i maten, d v s både lite sötma och syra i vinet.
- Riktigt salt och krämig mat (t ex grönmögelost, riktigt lagrad hårdost etc) passar med halvsöta och söta viner. Salt och sött balanserar fint. Sälta i charkuterier etc passar fint till viner med syra.
- Fet mat, t ex en potatisgratäng, passar bra med sträva och tunga viner som syrah från norra Rhône eller cabernet sauvignon från Bordeaux och Sydafrika.
- Vin smakar aldrig salt. Däremot är salt, liksom fett, en vinvän. Salta och häll lite olivolja på neutrala räkor så blir vinet gladare till.
2. Aromer
- Aromer (blommor, cigarr, kaffe, vanilj, lakrits etc) känner du med luktsinnen, dvs med näsan. Testa t ex att hålla för näsan när ni smakar, då känns bara grundsmakerna.
- Däremot antyder citron/lime/grönt äpple-arom på att vinet har en viss syra, medan blommor/honung/tropisk frukt-arom tyder på viss sötma i vinet. Det är dock skillnad på om det smakar citron eller citronskal - om det smakar citronskal men inte citronsaft så är det troligtvis mindre syra i vinet (t ex en Bourgogne snarare än en Chablis)
3. Konsistens
- Kraftigare mat och kraftigt kött kräver ett kraftigt vin (ofta rött, men kan vara fylliga och smakrika vita också. Exempel på en kraftig rätt är viltgryta.
- Lätt mat och ljust kött kräver ett lättare vin (kan vara både vitt och lättare rött). Exempel på lätt rätt är limemarinerade räkor.
- Riktigt tannin-rikt vin (känns strävt mot tänderna) passar till kraftiga maträtter som grytor, en ordentlig köttbit eller feta gratänger. Det tar däremot över en lättare rätt och förstör den. Och det blir ganska illa med pepprig mat också. En shiraz från nya världen, utan kännbara tanniner, kan däremot bli mycket god till en pepparbiff.
4. Sjäva provningen
- Lyssna på vinet...nej, skojar bara
- Låt vinet luftas innan du börjar. Titta på färgen om du vill.
- Lukta. Ordentligt.
- Fyll munnen. För runt i hela munnen.
- Njut.
Sen provar du dig fram. Vad känner du för smaker och aromer? Skiljer det sig åt mellan druvor? Mellan områden? Vilken mat gillar du med vilket vin? Vad gillar du? Helt enkelt.