Champagneprovning hos vänner Karin och Marcus på fredagskvällen. Vi är fyra par som har slagit våra amatörpåsar ihop till ett litet vinprovningssällskap. Sist var det druvtypiska röda viner. I fredags var det alltså Champagneprovning. Karins egen favorit.

Som för andra viner finns såklart ett klassningssystem för champagne. Dels klassas byarna. Idag finns 17 grand cru-byar och 38 premiers crus. Dels klassas såklart vingårdarnas olika champagne. De årgångslösa standardcuvéerna. Många har även en prestigecuvé från det bästa odlingsläget. Och så årgångschampagnen såklar, millésimé. Bara från hökvalitativ skörd.

I princip används druvorna chardonnay, pinot noir och pinot meunier för att göra champagne. Chardonnay bidrar med elegans och friskhet till vinet. En champagne som är gjord av enbart chardonnaydruvor kan kallas blanc de blancs. Pinot noir skänker kraft och struktur, och dess släkting pinot meunier ger snabbmognande viner med fruktig karaktär. Champagne från de två blå druvorsorterna benämns blanc de noirs. Vanligast är blandningar.

Värdparet körde klassisk ”innerstadspar i karriären”-stil i fredags. Extern fransk provningsledare. Catering av mat. Proffsigt och tidsoptimerat.

Provningsledaren ramlade i sann fransk anda in något sent, med tillhörande brytning och självförtroende. Satte stämningen direkt. Provningen var av sorten blindprovning. Tre st ur vår charmige fransman Marcs egna import från producenten J.M Gobillard & Fils. Dessutom en ”slamkrypare” från en champagneintresserad väninna till Karin och Marcus.

Marc började med att förklara att man inte ska vara rädd för att skicka ut en undermålig champagne. Även om den är dyr. Allez - drämmer man till med och snärtar avvisande med handen. Marc demonstrerar.

Mycket imponerande att värdparet kunde skramla ihop till fyra provningsglas var. Visst, i olika stil. Men ändå. Det blir 32 glas.

Samtliga viner för kvällens provning hälldes upp, för att vi skulle kunna jämföra. Som Marc påpekade så klarar bra champagne av att bli något rumstempererat. Det kan man inte säga om alla 300 kr-champagner på systemolagets ordinare sortiment-hyllor. Marc bad oss t ex prova en rumstempererad kändis som Moët & Chandon Brut Impérial, vid tillfälle. Som avskräckande exempel. Producentens Dom Pérignon får dock okej av vår kräsne provningsledare. Årgång 2000, som finns i systemets ordinarie sortiments, kostar saftiga 1169 kr. Det är ju för all del en årgångschampagne.

Ingen av dessa fanns dock i glasen i fredags. Inget ur ordinarie sortimentet kom innanför dörrarna.

Vi fick följande beskrivningar av Marc:
A: Citrusbetonad, frisk
B: Frisk, välbalanserad, bra längd, bra efterklang av äpple och mineral
C: Stor fruktighet, hoppar i näsan, moget äpple, längd/strävhet som skvallrar om pinot noir
D: Elegant, strukturerad, toner av mandel, hasselnöt, torkade frukter, små/många bubblor – årgångschampagnen i sällskapet

Nu var det bara att sniffa och sörpla för att avgöra vilket av glasen som hörde samman med vilken beskrivning. Svårt var det. Mycket svårt. Ändrade mig några gånger. Pappret såg till slut ut som en skiss av ett uråldrigt infrastrukturnät. A var i alla fall mycket frisk. B var svår, den var också frisk med lite mer fruktighet. C smakade helt annorlunda. Nästan lite marmeladkulor och lite bröd. Mindre fräschör. D var mycket stor i munnen, om ni hade tagit en klunk skulle ni förstå vad jag menade. Mycket, små bubblor. Bra balans.

Sen levererades facit. Det visade sig att A var glas nr 1, B nr 2, C nr 3 och D nr 4. I ordning alltså. Så lurigt. Här är namnen på vinerna:
A: JM Gobillard & Fils Blanc de Blanc Brut
B: JM Gobillard & Fils Grande Réserve Brut Premier Cru
C: Maurice Grumier Reserve (går inte att få tag i via systemet)
D: JM Gobillard Cuvée Prestige Brut Premier Cru 2003 (335 kr för en god vintage är inte fy skam!)

Jag hade två rätt: A och D. Rätt stolt så. Jag är inte helt överens med vår provningsledare om beskrivningen av C, dvs Maurice Grumier Reserve. Det var mer…torkad frukt…i den. Och så tyckte jag att D smakade friskare än vad beskrivningen gav. Men tog den på bubblorna. Alla har ju som bekant inte samma smaklökar. Tur är väl det. Det betyder ju att ingen kan ha fel. Och jag har aldrig det. Fel alltså.

Efter massor av champagne och några timmars smak-och doftdebatt, så vinkade Marc farväl. Vi andra kastade oss över cateringen. Avnöjts tillsammans med nya flaskor champagne. Det fanns räkcanapéer, skaldjur- och laxcheesecake, persiljekyckling, varmrökt lax… Fina champagnekamrater. Årgångschampagnen tillsammans med varmrökt lax var en höjdare! Blanc de blanc:en passade bättre till cheesecaken, som hade lite mer syra.

Vid ett-tiden, efter beundran av yogagurun Karins nya spikmatta, satte vi oss i en taxi. Bra uthållighet för en fredagskväll.

Ser fram mot nästa provning. Den håller jag och David i.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Min mat och vinblogg har tagit klivet in i 2010-talet. Till sist. Flytten har gått till www.vinblogg.se.  ...

Kött, potatis och sås i dess godaste form - vågar jag nästan påstå. En utmärkt ersättare för söndagssteken, eller varför inte fredags-entrecôten? Rostbiffen kan även göras på fransyska eller som vi gjorde sist - på en fin bit ytterlår (i detta fall f...

Ibland är det gott att vara nyttig. Den här broccolisalladen är ett lysande exempel. Testa den till ugnsbakad lax, kycklingfilé eller grillad halloumi, så ser du hur rätt jag har. Ursprungsreceptet är från Tina Hellberg.      Broccolisallad (4...

En underbar vårsallad med både sälta, sötma och olika texturer. Vi testade en lagrad Gewurtzraminer till rätten, för att möta sötman från polkabetor och fikon. Det funkade alldeles utmärkt. Annars duger det det med en fruktig sauvignon blanc - t.ex. ...

  Det var väl ungefär ett halvår sedan jag gjorde något inlägg sedan. Fy skäms. Det kommer därför en hel del recept från tidigare i vår, och vi börjar med förrättsbufeén till i påskas. Som funkar lika fint till midsommar.   Laxpastrami med und...